Man säger väl att en olycka sällan kommer ensam. Vet dock vilken som gör mest ont, och det behöver inte alltid vara det fysiska. Fast och andra sidan gör det rätt ont i hela fejset idag, efter att ha blivit attackerad, påhoppad av en marmorblombräda. Näsan är inte snygg och det känns som någon drämt till ordentligt med en gjutjärnspanna över hela nyllet. Fortfarande stygn i ett sönderskuret finger...
Och en icke godkänt legitimation:-/
Helgen spenderade jag i tårar och töcken....Men det som inte dödar....
Jag är inte den som ger upp utan fight!! Men surt sa räven!!!
Men.... nu ska de alldeles strax börja spränga sönder byn, så nu blir det till att sitta djurvaka och kolla hur de reagerar medans husen vibrerar sönder. Det har sina för och nackdelar att bo på ett berg:-/
Min lilla Svarta, får kanske komma hem snart och så får vi hålla tummar att det blir nåt som växer i magen.
Åver änd aut!
//