Hur man går från att vara så himla deppig till att finna styrka och glädje:
Bästa fina Bruset fixade iordning pållar och kastade upp mig på hästryggen! Snacka om själavård på hög nivå!!!! Pricken över i:et var aha-upplevelsen: Att jag r e d!! Plötsligt händer det!! Att under mer än tio år ha hört "sitt ner i sadeln" och jag inte fattat ett jota. Jag sitter ju för tusan!!!
Istället för att göra på rätt sätt, har jag svankat, "lyft höften" spänt fel kroppsdelar och tja... You name it!!
Efter att pedagogiska Lisa och Hanna förklarat om bål, rumpa och mage.... Så vips: Där satt jag!!!!
Bäst av allt: Själen! Min själ återhämtade sig, min själ fick se ljuset i tunneln (och nej, det var inte ett tåg)!! Börjar n ä s t a n tro på att det går att lära gamla hundar att sitta!?
Jisses, nu gäller det bara att komma ihåg den där känslan till nästa gång och se om jag kommer ihåg hur det kändes därnere med rumpan I SADELN!!
Dessutom kom fina familjen Goms med en underbar höstgrupp som gjorde mig alldeles varm inombords! Tack alla fina underbara i min omgivning<3
//