När man är svensk och lagom så ska man inte skryta eller tala för gott om sig själv, men just idag känner jag att jag kan göra det. Är det någon som känner för att missunna mig den känslan, så kan man ju bara hoppa över att läsa!

Hrói har jag ägt sedan 6 juni 2014. Ångrar inte mitt köp för en sekund. En roligare häst är svår att hitta. Trygg i sig själv, älskar bus och beröm och lättlärd som värsta hundvalpen!!
Tre gånger har vi tränat på att rygga. Nu behöver jag bara säga "baaacka" så skulle han kunna gå till Kina baklänges. Han har protesterat länge i höger sida. Idag satt mjukheten utan protest. Behöver bara le lite och säga "braaa", så känner man hur han växer av stolthet!
Idag bestod belöningen av en passträcka = glad hest!!;-P
En underbar herre som kommit för att stanna - föralltid!!

Drómi... min Drómi! En man (okej, valack då) i sina bästa år. Sen jag plockade av all onödig utrustning, införskaffade en ny sadel har jag en ny häst. Att lillponken också lärt mig att inte stressa, andas, ta det lugnt och vara tydlig har gett ett enormt resultat på HerrRöd!!
Vi tre musketörer kommer aldrig bli några "elitryttare", men idag kan jag äntligen påstå att jag k a n rida! Jag k a n vara tydlig i mitt språk, jag k a n få igenom det jag planerat och ffa k a n jag lägga full fokus på jobbet vi utför för stunden.
Idag är jag glad!

Nu pockar den här lille mannen på min uppmärksamhet och jag ska få bort katthåren ur munnen!

Ut i solskenet!
//