Verkar ha blivit en vana det här med ett inlägg per månad. Faktum är att jag inte i min vildaste fantasi kunde tro att det skulle vara så enormt mycket rapporter och examinerande uppgifter i skolan. Men jag ligger i fas och jag och mina härliga gruppkamrater kan snart bocka av att vi fixat en hel termin. Sen försöker man ju jobba däremellan. Det blir inte mycket till jullov då nya uppgifter ligger på väntlistan.
Hästarna är absolut dem som fått stå åt sidan, men nu är de igång igen. Rökkvi har slutat vara vildhäst (för den här gången) och Baldur har mognat så i ridningen. Jag blir inte en bättre ryttare av utrustningen, men jag har ändå provat mig lite fram med variationer och tror mig nu har hittat vad som fungerar bäst och såklart är det med så lite utrustning som möjligt. Baldur trav är så mycket starkare och nu har vi också fått till arbetstempo tölt. Belöningen blir en passraka eller ökad tölt. Rökkvi har mycket pass i sig, men han är inte alls mogen för att vi ska plocka fram det än. Superskoj att vi lär oss tillsammans<3
Rökkvi börjar hitta en bekväm form och vi har förnärvarande inte ett endaste ridpass där vi är oense. Så härligt efter att hösten kantats av en total dipp hos mig. En period helt utan självförtroende. Där jag var på väg att lägga hästeriet på hyllan.

Vädermässigt (ni som känner mig vet ju vilken vädernörd jag är)... så har den här hösten och förvintern inte varit rolig. Alls. Tror inte att varken djuren eller jag varit torra en endaste dag sedan början av oktober. Nu ligger det ett litet snötäcke på marken, men är ändå plusgrader, dimma, isigt och framförallt noll tjäle i marken.

Idag ska jag gynna den lokala handeln lite, innan jag ska borra ner huvudet i skolarbete...
//

Motivationen att uppdatera har varit obefintlig. Tiden likaså. Att plugga 100% och jobba 60% och däremellan hinna med djuren och livet är en utmaning. Som tur var så passade jag på att ställa hästarna på en månads vila när det var som mest med inlämningsuppgifter och närträff och en höstlovsvecka som hette duga på jobbet. Började sätta igång dem i helgen som var och trots att R fortfarande inte vill bli inplockad ur hagen, så levererade pojkarna och motivationen var tillbaka - för oss alla tre. Märktes stor skillnad på Baldur att vila varit nyttig.

Efter senaste inlämningsuppgiften så tappade jag bort entusiasmen för plugg och just nu vänder jag på varje sten för att hitta den igen. Dessutom
har vi haft tidsomställning vilket påverkar min inre klocka rejält. Men nu börjar jag komma i fas med mig själv.

Hästar & bil har fått vintermundering både i brodd, dubb och päls. Nu längtar vi till våren igen.

Dagens *måste-litteratur* framplockad. Om jag tömmer det sista ur den fjärde kaffemuggen så kanske, kanske jag hittar lite motivation där på botten :-)

Åver änd aout!
//

Vad hände? Vips så blev det oktober. Kylan anlänt med råge. Första snöflingorna trillade ner från skyn igår. Tur att jag var förutseende och plockade in tomaterna som inte riktigt hunnit med att mogna. Jag hoppas att mina fina hängpelargoner klarat minusgradernatten inne i kuvösen, så de kan få flytta in idag.

Rökkvi den lilla busen är inte längre vildhäst, även om han gärna ser att jag får jobba lite innan han ger med sig i hagen. Det går absolut inte att bara gå rakt på honom. Han måste få någon minut på sig att läsa av mig och vilken mood jag är i. Jag är nöjd så. Det är okej. Dessutom har jag senaste tiden provat mig fram i bettdjungeln för att ha lite att variera med. Han stormtrivs med ett ee stångbett, men känns inte okej att rida med det dagligdags. Dessutom som att jag vill variera ganska mycket. Han gillar också peewee?t. Men nu så inhandlades ett ee muffbett. Jäklar vad bra han trivdes med det. Sög på det som
värsta godaste kolan och var riktigt riktigt tillfreds.
Baldur gör också framsteg. Stora. Han börjar bli vuxen i huvudet. Dock har jag lurat dem stort. Var helt övertygad om att älgjakten börjar på måndag, så har lovat dem vila efter nästan ett års ganska mycket arbete. Men så är det en hel vecka kvar... Tror de kommer bli sura på mig;-P. Hur som helst kommer det kännas bra att få ge dem lite semester. Dessutom är det ganska mycket med studierna nu, så det passar bra att få gräva ner mig i kurslitteraturen och allt som ska lämnas in.
Så, klart, slut för denna gång.
//

Nämen nu var det länge sedan! Har haft fullt upp med både vildhäst, jobb och studier! Så innan jag den här lördagsmorgonen ska gräva ner näsan i kurslitteratur så får det bli en liten uppdatering.

Hösten är här. Må så vara med vackra färger och klar luft, men för mig innebär det bara typ 8 månader av evig kroppsvärk och trötthet. Och frysa. Jag fryser konstant. Mina fleecefiltar är mina bästa vänner. Raggsockor! Inte att förglömma raggsockor!!!! De är nog strået vassare än filtarna.

Vildhästen bestämde sig för några dagar sedan att sluta vara vildhäst. Nu är vi tillbaka i *flowet* igen och han är precis som vanligt. Kan absolut inte hitta något annat samband än pälsfällning/pälssättning? Eller ja, solljusets vara eller icke vara? Hormoner?
Hur som helst är han samma goa underbara R igen. Matten kan ju inte vara annat än glad. Sen ger jag faktiskt mig själv lite cred för att jag härdar ut. Att jag inte låter mitt tålamod ta slut. Mina djur är inte bara mina djur. De är m i n a familjemedlemmar. <3

Atlis klor är under kontroll. Står på kortison VAD och funkar bra på det, so far. Pigg och glad och älskar träsk (leriga diken) lika mycket fortfarande!

Just ja, lätt att svamla iväg. Trycka ner näsan i skolböckerna var det visst. Belöning? Att sen få rensa hjärnan från hästryggen!
//

Vardagen är tillbaka (även om det just råkar vara lördag idag). Rockar återigen i pyjamasen och somnar innan barnprogrammen slutat. Har påbörjat första uppsatsen till skolan, och kliar mitt hår och undrar *hur ska det här gå?*.
Handen har börjat få huden tillbaka och på måndag blir det ny undersökning för fingrarna.
Vovvarna mår förhållandevis bra igen och Rökkvi, den där Rökkvi. Min Rökkvi, börjar sakteliga återgå till sitt vanliga jag igen. Baldur är trött. Han har haft ett intensivt år utan någon direkt vila. Rejäl pälssättning. Men mörkrets ankomst går fort nu och lagom till älgjakten ska han få en lite längre, mycket välförtjänt vila. Vi hade får första passläggning i onsdags. Den var egentligen inte planerad. Vi galopperade en längre sträcka och jag tänkte mest, att vi testar. Han lade sig i pass som den mest naturliga saken i världen så då drev jag på. Hur underbart som helst. Min underbara lilla valp!<3

Förra helgen var vi i Dalhalla, men den här
helgen ska bara spenderas hemma. Även om lite av sommarvärmen ska komma tillbaka, så är det dags att börja förbereda för nedstängning. Första frostnatten ligger nog inte långt borta.
Så ska jag andas....
//

Så är vi i mitten av sista sommarmånaden. Luften är redan höstig och raggsockorna har åkt fram.
Min vildhäst är fortfarande en vildhäst. Har spenderat timmar i hästhagen varje dag, men har slutat med att fått lina in honom. Släppt honom direkt, med samma resultat. Vildhäst. Hela han skakar och spänd som en fiolsträng när jag närmar mig honom. Tillbaka på ruta ett. Det var länge sedan sist. På kursen i våras. Och nu efter sista kursen. Beror det på just kursandet? Beror det på att det sammanfallit med både pälsfällning/pälssättning? Beror det på min handske på bandagerad hand? Eller är det så enkelt att han avskyr mig? För oavsett varför, så är det just mig han vill fly ifrån. Frågorna hopar sig och mitt sjävförtroende angående hästeri är i botten.
Så fort grimman kommer på så är han sitt vanliga jag och älskar kel och mys. Men inte annars.
Om det fört något positivt med sig? Jo tack, att träna på mitt annars oerhört korta tålamod.
Men som sagt, just nu är självförtroendet som bortblåst. Och med det kommer tankarna på att lägga ner det där med hästar. Den ena negativa tanken föder den andra...
Baldur, den lilla valpen. Som börjar bli vuxen. Han undrar istället varför han inte får krypa upp i mitt knä... Snacka om totala motsatser.
Hundarna... Atli ont i klor, Bangsi ont i nacken och Krakki öroninflammation. Man skulle enkelt kunna säga att det inte går sådär jättebra just nu. Lite kontrast till alla solskenshistorier liksom.

Men...tålamod - det har jag skaffat mig!!
//

Och vips så bidde det augusti.
Blir som vanligt sällan som man tänkt sig. Min semestervecka var slut och jag skulle infinna mig i pyjamasen igen. Tyvärr satte en liten händelse det ur spel och jag sitter med en bandagerad vänsterhand som konstant känns som
om jag grillar den på en pinne över öppen eld.
Mest förundras jag över att en djursjukvårdare kan lägga ett bandage på ett djur som kan sitta i veckor, medans mitt omlagda förband på handen suttit i knappa timmen innan det lossnat.

En ridkurs för bästa Haffi med bästa gänget hann jag med. Fick så många bra träningstips. Inte bara ridningen och vidarearbetet med hästarna, utan också med den mentala biten.
Nu vill jag ju bara läka ihop så jag kan påbörja arbetet!!! Hästarna gick från att vara ovärdeliga, till gratis... men är nu tillbaka på förmögenhetskontot igen. Typ. Förutom vildhästen... som
är rädd för mitt bandage;-P

Vädret har varit ömsom sol, lite regn, åska, varmt och kallt.
Och jodå, jag klättrar på väggarna... och tar alldeles för många tupplurer. Kan ju inte ens sticka raggsockor och då är den f_n illa!!

Idag rastade dock hussen mig och servade med grillat<3

Fyra grader imorse. Väcker minnen. Skolstartsluft. Att sommarmånaden går mot sitt slut. Semestertider. Löven som saktliga börjar gulna och kantarellerna som tittar fram i skogen. Solbrännan bleknas av.
Bockjakten närmar sig och likaså älgflugornas uppkomst.
Kanske går jag lite händelserna i förväg, men det gäller att vara förberedd.
I år blir det skolstart även för mig. Skräckblandad förtjusning.

Solen värmer nu när den tittar fram. Sitter ute med kaffemuggen, filtarna. Raggsockorna. Fåglarna har ändrat läten och man hör inte längre de nyutflugna hungriga ungarnas skrik. Bangsi ligger här bredvid och andas lugnt och jag känner en tacksamhet att han fortfarande är här med mig.
Han vet att vi snart ska ut i skogen. Där, där vi trivs som allra bäst.
Hästarna har börjat sätta vinterpäls och sommarglansigheten börjar saktligen mattas av. Sommarmagarna kommer att lägga sig och rutiner för utfodringar tas åter i bruk.

Vemod.
//