Äntligen har förkylningen packat klart inför flytt! Försökt vräka den i en vecka, men den tyckte nog allt den hade besittningsrätt.
Morgonens hundpromenad satte igång min hjärnverksamhet och jag funderade över tid. Att allting måste gå snabbt. Att vi alltid måste hitta lösningar på allt, så att det går så fort som möjligt. För att få tid över för att bli stressade över att vi har för lite tid. Varför liksom? Så länge vi lever är det ju typ tid vi har?
Trissades igång av att bli av med en timme idag. Att klockan redan är tio och jag har ”bara” hunnit med saker jag hade gjort under ”normaltid”.
Det här ska bli mitt års läxa. Att var sak har sin tid. Och att det får ta den tid det tar!!

När jag hade funderat på ovanstående övergick jag till nån slags mindfulness. Hade ett tallbarr i raggsockan, som vid varje steg stack upp i foten. Ja, jo, jag hade ju kunnat stanna upp och plocka bort barret. Men neeeeeeej!! Det hade ju tagit tid!!
*hånemoijmedpistolriktadmothuvudet*
//

u

Hela veckan har jag suktat efter helg, fint väder, ledighet.... och precis som vanligt så började fredagskvällen med kli i halsen och dagen med feber och förkyld. Blir så less. Samma visa varje (nästan ialla fall) helg. Fullproppad med diverse vita runda så lyckades jag ta mig ut och rida. Bra för själen. Sög musten ur den lilla orken. Nu är det dubbla filtar, raggsockor, soffläge och brasa i kaminen som gäller. Och en tidig kväll... Sen är det bara ett ögonblink till en ny vecka.
Jaja, vad är väl en bal på slottet. Bättre lycka nästa helg......kanske?

Det är svårt att träna sig på att vara här & nu, när det enda man trånar efter är vårens ankomst. Jag börjar dock se ljuset i tunneln då morgonens hundpromenad bjöd på små knoppar på träden. Hästarna börjar fälla riktigt ordentligt och fåglarna har ändrat tonläget i sin sång.

Idag ska mitt tålamod prövas till sitt yttersta, då mandelning på LillPluppen står på schemat. Den som lever få se om det blir ett slutresultat eller om jag ger upp. Har jag lyckats med att lära mig sticka raggsockor tänker jag att jag även borde fixa mandelningen?
Sen hänger det nog lite på om Lillskiten står ut också...

Mannen i huset sover fortfarande. Skönt för honom och skönt för mig, som får min tysta morgon för mig själv. Även om jag är morgonmänniska så betyder inte det per automatisk att jag dansar en snoa och sjunger trallvänliga sånger. Är nöjd om jag får lyssna på tystnaden över en kopp (läs:kanna) kaffe.

En vecka kvar, sen ska vi gå över till sommartid. Bli av med en timme. Satans påfund. Önskar så att det kommer försvinna tids nog. Förstår egentligen inte vitsen. Det gör inte heller hästarna, hundarna eller katten!

Även fast det var flera år sedan jag slutade följa Melodifestivalen, så säger jag:
Nu köööör vi!!
//

Börjar se ett mönster att det är på onsdagar jag kommer på att skriva nåt. Onsdagar som är lika med ledig dag. Busväder. Vinden viner. Det snöar åt alla håll och kanter. Bara för att vi ska längta än mer efter våren.
Idag är en sån där dag jag önskar att hundarna skulle avsky sånt här väder. Vilja gå på kattlådan istället. Nej då. Jag har hundar som struntar fullkomligt i vilket väder det är. Nej föresten. De älskar väder som jag ogillar.
Snälla, ge mig vår och värme!!! Nu!!!
Hoppas vår plogare dyker upp snart så jag kan ut och rida. Det går ändå, men skulle underlätta eftersom jag är en sån som vågar-vägra-snösulor, och hävdar fortfarande att styltor avhjälps med ökad hastighet. Alternativt träna i djupsnö!;-P

Undrar om lokatten här i byn fick sig ett hare-skrov-mål inatt?

Igår en undebar vårdag, fika utomhus och grillade på kvällen.

Idag har det snöat hela dagen och vintern är tillbaka. Visste det!!!

Bangsi fick vårfrisyr.