Nämen nu var det länge sedan! Har haft fullt upp med både vildhäst, jobb och studier! Så innan jag den här lördagsmorgonen ska gräva ner näsan i kurslitteratur så får det bli en liten uppdatering.

Hösten är här. Må så vara med vackra färger och klar luft, men för mig innebär det bara typ 8 månader av evig kroppsvärk och trötthet. Och frysa. Jag fryser konstant. Mina fleecefiltar är mina bästa vänner. Raggsockor! Inte att förglömma raggsockor!!!! De är nog strået vassare än filtarna.

Vildhästen bestämde sig för några dagar sedan att sluta vara vildhäst. Nu är vi tillbaka i *flowet* igen och han är precis som vanligt. Kan absolut inte hitta något annat samband än pälsfällning/pälssättning? Eller ja, solljusets vara eller icke vara? Hormoner?
Hur som helst är han samma goa underbara R igen. Matten kan ju inte vara annat än glad. Sen ger jag faktiskt mig själv lite cred för att jag härdar ut. Att jag inte låter mitt tålamod ta slut. Mina djur är inte bara mina djur. De är m i n a familjemedlemmar. <3

Atlis klor är under kontroll. Står på kortison VAD och funkar bra på det, so far. Pigg och glad och älskar träsk (leriga diken) lika mycket fortfarande!

Just ja, lätt att svamla iväg. Trycka ner näsan i skolböckerna var det visst. Belöning? Att sen få rensa hjärnan från hästryggen!
//