Måste ha varit sommar/tidig höst 2004. Min tidigare kärlek Fjalar stod skadad och skulle få springa mot de gröna ängarna. Alla tyckte jag skulle passa så bra ihop med Dròmi. Sjäv tyckte jag att han var ful. F.U.L...FUUUUL Men jag lät väl mig övertalas att gå en kurs med honom för Helene Blom ( där jag var inackorderad). Efter kursen så var han väl inte fullt lika ful... Men fortfarande ful.
Men..... Så blev Dròmi min.
Han ville ogärna lämna gården när jag ville ut och rida. Hade vi sällskap blev han så het att jag ibland hoppade av. Red ytterligare kurs för J.Häggberg, där han "drog" med mig i paddocken. Varv efter varv efter varv. Men jag satt kvar!!! Jävlar vilken seger det var. Samtidigt som självförtroendet nådde botten.
Sen... Vände det!
Dròmi var inte längre ful i mina ögon. Han blev en ståtlig individ som alltid var mig till lags. Det snällaste som går på fyra hovar. Fortfarande het - men aldrig elak!
Nu har min ståtliga springare uppnått den aktningsvärda åldern 16! Då försäkringsbolaget inte längre tycker han är värd sin vikt i guld. För mig är han dock alla guldtackor som finns i världen!!! Vi har fortfarande "moments" där jag upptäcker nya härliga sidor hos honom. Vi utveckas fortfarande - tillsammans. Vi har kul ihop!! Jag LITAR på honom och framförallt - han LITAR på mig!!! Om någon skulle be mig dra igång en motorsåg medans jag sitter på hans rygg, skulle jag säga - ok, vi kör!!!
Det är inte ens ett år sedan vi plockade fram den femte gångarten hos honom. Den sitter inte där än, men den finns och den kommer fram mer och mer. När detta händer går mitt leende från öra till öra och jag sitter på ryggen och skriker "- pass, pass, pass, pass" som ett litet barn som får sin högsta önskan uppfylld!
Ok, han är inte den flottaste tävlingshästen - men - han är MIN, han har ett hjärta av guld och han har gett mig mer än jag trodde en häst kunde ge. I återgäld hoppas jag att jag ger honom ett gott liv där han får vara häst och där jag gör allt i min makt för att tillgodose hans behov.
Dròmi är min prins. Min guldsnopp. Min andra halva. Och NEJ - han kommer ALDRIG att vara till salu!!!<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vintern må vara vacker när snön gnistrar, solen skiner så man bländas av strålarna som reflekteras i det vita. På med knäortosen, fodrade underställsbyxor och raggsockor. Där gled knäskyddet ner och underställsbyxorna måste dras ner igen. På med täck...

Trodde ALDRIG att jag skulle säga det, men efter den längsta hösten någonsin så är jag så GALET GLAD i snön som fallit ner!! Det blev så ljust och olerigt! Minusgraderna är inte lika trevliga för en sargad kropp, men man får ta det onda med det goda ...

Déjá vu! Men årets första dag börjar precis på samma sätt varje år. Med att vara ilsk och bitsk. Politikerna kan swisha ihop en Pandemilag på några månader, men att förbjuda allt vad pyroteknik heter är tydligen förbannat svårt! Det är ju bara att i...

Årets sista dag är här! Alltid med en klump i magen, då jag bävar inför fyrverkerier och smällare. Bränna upp pengar är inte min cup of tea... En pandemi till trots, där mycket har ställts på sin spets så är min önskan att vi ska lära oss något utav...

Dagarns rusar på lite för fort nu tycker jag. Det är ömsom regn ömsom snö och så lite blåst och is däremellan. Måste dela med mig av en händelse med Rökkvi dagen innan julafton. Den där hästen som är livrädd om jag har fel sorts handskar på mig ut i ...