Ibland blir man ledsen i ögat av sorg, ibland av glädje. Idag är en sån där känslosam dag av lycka, av all den glädje djur kan dela med sig av.
Atli och jag har varit och vallat i Täkt, tillsammans med mentor Ewa och R-M. Nu har jag en utslagen hjälte härhemma.

Ozen fick gå och äta i en annan hage under dagen. När jag kom hem från vallningen sprang han fram och tillbaka i hagen och pratade. När jag släppte in honom "hemma"' hos mina pållar, så blev det ett otroligt kärt återseende. Som om de skulle varit ifrån varandra läääänge. De snosade, gosade och gned halsarna mot varandra. Lite dovt frustande och sen vankade de lugnt iväg. Det kändes i mitt hjärta<3 Lillkillen levererade på ridturen också. Lite tjock om magen, lite dåligt flås, men ändå gör allt, så gott han kan, så mycket han kan och alltid med genuin posivitet och glädje!
Japp, f_n vad djur ger en så enormt
mycket villkorslös kärlek!!!!