Vaknar upp till ett vitt landskap och känner mig inte ett dugg besviken. Även om småfåglarna har skvallrat att ljuset och våren är i antågande, så var det inte oväntat att vintern skulle visa sig.
Jag laddar för Vasaloppsstarten och en pluggdag. Hästarna fick lite oplanerad vila en vecka för att det stormat lite. Men igår var det dags att ta vid där vi slutade. Sagt det förr, säger det igen. Det GÅR att vila sig i form. Positiva hästar med massor av energi gjorde passen till en fröjd. Jag har lite mål
i sikte, även om jag tänker behålla dem lite för mig själv ett tag till.

Slog i min höft på jobbet för en månad sedan och har nu fått en kortisoninjektion, så nu går det att rida igen utan outhärdlig smärta, även om jag fattar att det tar tid innan trokanterbursiten läker ut. (En trasig slemsäck). Tyvärr kan jag inte äta antiinflammatoriskt så därav kortison istället.

Och där gick Vasaloppsstarten. En kopp kaffe till sen tar jag mitt egna lopp med vovvarna i snön.