För att göra en lång historia...lång.

I tisdags på min lediga dag. Soligt. Så red jag. Precis som vanligt. Baldur var en klippa på sitt pass. Vi jobbar just nu med att hitta ett medeltempo i tölten, men brukar avsluta med ökad tölt - vilket är den gångart han är mest avslappnad och bekväm med. Någonstans där i den ökade tölten på väg mot att sakta av, så snubblar han. Ner på bringan, nosen i backen och sen slår runt i en graciös saltomortal. Någonstans i den hundradels sekund detta tar, är jag någonstans mittemellan marken och hästen.

Det enda jag hinner tänka på (ja förutom att hela livet flashade förbi) är att skydda ansiktet. Så jag drar in huvudet så långt jag kan mot bröstet.
Sen vet ni den där känslan när tiden stannar upp. Allting blir tyst och man bara kastar sig upp för att se hur det gick med hästen. Känner att kroppen värker och blodet kyler, men just där och då spelar det ingen som helst roll. Hästen är viktigast!
Nu, nästan två dygn senare är jag så enormt tacksam och lycksalig över att Baldur inte bröt nacken!!! Han har klarat sig helt ifrån svullnader, utan endast ett skrapsår på mule och bringa. Min pedantskötta sadel är dock i en annan kaliber, som fick ta smällen där i gruset. Och hjälmen. Men som min man sa, det är bara materiellt!! Huvudsaken är att Baldur och jag mår bra.
Jag mår förhållandevis bra. Blåslagen och öm i hela kroppen. En skadad hand, axel och knä.... och lite fingrar. Men vad gör det på en redan trasig och sargad kropp.

Idag står endast långpromenader med hästar och hundar, för att mjuka upp våra muskler. Och fira Bangsi som fyller 10 år idag<3

...Och beställa en ny hjälm!!
Kom ihåg - rid ALDRIG utan hjälm!!! Tack vare den har jag räddat mitt huvud, ansikte, tänder!!!

 

Marre

11 juli 2019 09:35

Men jösses och tur att det gick så pass bra för er, kunde ju slutat i ren katastrof. Krya på er och håller med, hjälmen är superviktig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vintern må vara vacker när snön gnistrar, solen skiner så man bländas av strålarna som reflekteras i det vita. På med knäortosen, fodrade underställsbyxor och raggsockor. Där gled knäskyddet ner och underställsbyxorna måste dras ner igen. På med täck...

Trodde ALDRIG att jag skulle säga det, men efter den längsta hösten någonsin så är jag så GALET GLAD i snön som fallit ner!! Det blev så ljust och olerigt! Minusgraderna är inte lika trevliga för en sargad kropp, men man får ta det onda med det goda ...

Déjá vu! Men årets första dag börjar precis på samma sätt varje år. Med att vara ilsk och bitsk. Politikerna kan swisha ihop en Pandemilag på några månader, men att förbjuda allt vad pyroteknik heter är tydligen förbannat svårt! Det är ju bara att i...

Årets sista dag är här! Alltid med en klump i magen, då jag bävar inför fyrverkerier och smällare. Bränna upp pengar är inte min cup of tea... En pandemi till trots, där mycket har ställts på sin spets så är min önskan att vi ska lära oss något utav...

Dagarns rusar på lite för fort nu tycker jag. Det är ömsom regn ömsom snö och så lite blåst och is däremellan. Måste dela med mig av en händelse med Rökkvi dagen innan julafton. Den där hästen som är livrädd om jag har fel sorts handskar på mig ut i ...