Och vips så var det måndag igen. Ledig måndag...
Den där inspirationen att göra massor finns inte. Kanske kommer efter en promis med vovvarna?

Nä, det gjorde den inte. Blev snarare bara trött och slö:-/
Sen jag var 19 år, juldagen..drabbades jag av min allra första panikångestattack. Som tur var förstod mina föräldrar vad det var och lugnade mig. Efter den dagen eskalerade det bara och blev mer och mer, oftare och oftare. Och även jag stod inför det klassiska faktumet - att undvika alla tänkbara situationer där det kunde uppstå.
Efter många år så lär man sig hantera det, även om det aldrig är skoj när det inträffar. Mest för att man aldrig vet hur länge det ska hålla i sig. En timme, en dag, en vecka?
För lite drygt tre år sedan föll jag till föga för att ändå prova SSSRI, vilket jag varit emot under hela tiden.
Men oj så jag ångrade mig att jag inte tagit den hjälpen tidigare. Det var som att få livet tillbaka!!!
Idag äter jag fortfarande dessa piller. Får aldrig ångestattacker i den bemärkelsen, men numera får jag kroppsliga symptom när det är dags. Trötthet, brinner i bröstkorgen och illamående. Men jag vet vad det är. Jag lever med det och det oroar mig inte.
Varför berättar jag det här?!
Alla tror att jag avskyr vintern, men så är inte fallet. Vinter kan vara jättemysigt. Men då min ångest alltid varit "mörkerstyrd", dvs har aldrig inträffat under ljusa delen av året... Så förknippar jag ju vinter med mörker och det är mörkret som sådant som jag avskyr!!
That's how it is:-)
Nu ska jag dra ur tummen och ut och rida i solskenet!!! D-vitamin för själen!!:D

 

Lena

21 oktober 2013 11:54

Du borde äta D-vitamin varje dag. Holistik har en bra tabeltt. Sen finns det KBT för just panikångest med god verkan.
Tänk på det som varit bra under dagen. Ta hand om dig. /Från en som älskar vintern.
Ps skickar lite healing, inte vetenskapligt bevisat men gör inte ont. Ds

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vintern må vara vacker när snön gnistrar, solen skiner så man bländas av strålarna som reflekteras i det vita. På med knäortosen, fodrade underställsbyxor och raggsockor. Där gled knäskyddet ner och underställsbyxorna måste dras ner igen. På med täck...

Trodde ALDRIG att jag skulle säga det, men efter den längsta hösten någonsin så är jag så GALET GLAD i snön som fallit ner!! Det blev så ljust och olerigt! Minusgraderna är inte lika trevliga för en sargad kropp, men man får ta det onda med det goda ...

Déjá vu! Men årets första dag börjar precis på samma sätt varje år. Med att vara ilsk och bitsk. Politikerna kan swisha ihop en Pandemilag på några månader, men att förbjuda allt vad pyroteknik heter är tydligen förbannat svårt! Det är ju bara att i...

Årets sista dag är här! Alltid med en klump i magen, då jag bävar inför fyrverkerier och smällare. Bränna upp pengar är inte min cup of tea... En pandemi till trots, där mycket har ställts på sin spets så är min önskan att vi ska lära oss något utav...

Dagarns rusar på lite för fort nu tycker jag. Det är ömsom regn ömsom snö och så lite blåst och is däremellan. Måste dela med mig av en händelse med Rökkvi dagen innan julafton. Den där hästen som är livrädd om jag har fel sorts handskar på mig ut i ...